En mini tavla på fingret, rena medicinen och ett annorlunda sätt att uttrycka sig på.
Det blev tillslut 36 små tavelringar och för varje tavla som utvecklades ville jag bara göra fler. Sådan är jag men ibland måste man kunna sätta stop. Nåväl, så här gjorde jag dem. Reccept. Ramar, botten och en flexible i storlek, ringskena, i silver smides för hand, fram. Alla med, medvetet lämnade spår, spår av hantverk, spår av konsten. Olika storlekar, finish och symmetri. När det var gjort, togs alla emaljfärger fram och med en minipensel och pannlupp var det bara att börja. Träd, berg, vatten och mycket från mina äventysböcker målades snabbt fram. Dyksara, hjältinnan och huvudperson i muskedonserien dök också upp på några av ringarna. Varje lager av färg, varvades med tunnt lager av resin, ett hårt material som är genomskinligt och skyddar motivet. I resinet, som också fungerar som ett slags lim, fäste jag stenar, sand och annat material, för att ge vissa tavlor en utbucktande profil känsla, 3D.
Med varje ring vill jag berätta något, ge mottagaren en tankeställare eller ge en reflektion av något som man kan vidare spinna på.
Som 3D ringen med namnet “The river of forgotten times”(bilden åvan). En rinnande bäck, som i vår natur, så ofta för med sig skräp och skit som vi slänger i havet. Nu har denna bäck fört med sig delar från en klocka. Sekundvisare och kugghjul talar sitt tydliga språk om att tiden är inte oändlig för bäcken. Här skulle jag kunna skriva en bok om natru och miljöförstörning, men jag låter er fundera på fortsättningen.
Har man någon gång blivit ursinnigt arg. Visst, sådan dagar ingår i livet. Arg som en vulkan som bara börjat. När den dagen kommer och allt börjar som en muller och sakta byggs upp innifrån, kan kanske en sådan här ring passa. Perfekt att visa upp på jobbet. Med tiden kommer arbetskamrater och främst chefen att se, att när ringen är med på jobbet, då skall man bara passa sig. Tips bär den inte varje dag, Även om jag tycker, att konst, kan kunsumeras i alla former dagligen. Konst är formligen som luft vi andas. Konst är luft på ett sätt. Tillgänglig för alla och av olika karaktär.
Denna ring påminner mig om en reklambild av något ciggarett märke på 70-80 talet. Där unga starka cowboyar rider i friska naturen med en cigg hängades nonchalant i mungipan. Friskt och sunt liv gav bilden oss av rökning. Den röda fågeln på grenen, puffar bara sig hög av bergsluft and its free and tasty ! En klockren ring för den som inte röker eller har precis slutat. Bra jobbat !
Som konstnär kan man inte låta bli att måla ett porträtt, ett porträtt på sitt sätt. En bild av en tossig, glad och kanske lite virrig tant, som lätt skulle kunna vara någons mormor. Med stora pärlor runt halsen och en rosett i sitt ruffsiga hår. Att tänder är borta är inget som rör denna tant att öppna sin mun och pratar vilt och brett, En tant som kanske är död eller som är på väg mot sitt slut, men som för bilden, försöker med all sin makt att bli ihågkommen, som den underbara människa, hon var. En reminder ring om vart vi är eller vart vi är på väg.
Sist här, har vi en ring med dyksara, sittandes på en sten vid havet och vågorna som försöker nå henne. Kanske vill havet berätta något. Men dyksara har bara blicken på guldfisken som hoppar framför henne. En ganska liten firre jämfört med den bjässe som dyker upp bakom henne. Attraction – distraction. En så daglig förekommande händelse. En ring för dig som vill vidga dina vyer och börja se allt i nya stora persperktiv. Det är aldrig försent att ändra på sig.
Jag mår bra av konst och tror att andra gör det också, Så en tavelring blir som rena medicinen att bära, silver har alltid varit bra för kroppen då den rensar bort kemiska föroreningar och för själen är färgen i konstform en ren medicin. Men får dock endast komsumeras med måtta.
Mer konsttavlor finner ni på våning 1 (floor1) under minipaintings
Tack för er uppmärksamhet.
Mvh
Thomas Mandelstam
